För ett tag sedan fick jag en ny leksak. Ett tallriksunderlägg av bast. Inte mycket till leksak, kanske någon tänker. Men jo. För mig. Tallriksunderläggets trådar bildar ett virr-varr-mönster som är perfekt att använda i måleriet. När jag lägger underlägget mot målarduken och duttar oljefärg i håligheterna uppstår en effekt som manar mig att fortsätta.

"Balansakt"

Jag målar i virr-varr-trådarna och på duken framträder en sten. Stenen balanserar på en klippa och allra överst står en kvinna med naken överkropp. Hennes långa kjol har samma mönster som stenen, som klippan. Kvinnan sträcker ut en arm mot det blå havet. Som om hon pekar. Hennes ansikte vänder sig samtidigt bort från det mörka. Det ser ut som om hon pratar med någon. Vem? Tänker hon dyka i? Hur kan hon hålla blansen högt uppe på den vingliga stenen? En omöjlig balansakt.

// Lena

www.DeaDia.nu